Detta är den första delen i serien om familjen von Weidenhof. Jag gör en spännande tidsresa tillbaka till 1800-talets Stockholm. Författaren lyckas få både miljö och handling att verka trovärdig. Vi får följa socitetslivets intriger och hemligheter. I boken lär vi känna Henrietta som förväntas gå på bal, och därmed hitta en lämplig make. Jag gillar denna typen av historiska romaner där huvudpersonen inte följer normen. Hon vill något mer i livet. Vi får följa huvudpersons sökande efter vem hon egentligen är. Frågan är vem ska hon välja av de två män hon har fattat tycke för? Gustaf med det skamfilade ryktet, eller den välbärgade Albert? Vi får följa huvudpersons tankar och känslor, som känns relevanta för historien. Jag gillar hur boken slutar, och att huvudpersonen ändå väljer den av de män, som ändå förstår henne, och vill göra henne lycklig. Samtidigt får vi också följa kammarjungfrun Lina. Hennes historia avslöjas bit för bit, på ett bra och spännande sätt. Jag ser fram emot att läsa vidare i denna fina bokserie. En väldigt läsvärd bok som handlar om kärlek, sorg, vänskap och frågor som berör jämnställdhet. Boken får ❤️❤️❤️❤️❤️/5.
Mitt favoritställe ur boken;
Kapitel 9
"Hur är det fatt?"
Henrietta tittade upp mot ett par klargröna ögon som såg in i hennes. De såg bekymrade ut, vilket gjorde henne förbryllad. Mannen som stod lutad över henne var klädd i en höghalsad skjorta och en tvådelad kostym. Under de översta kavajknapparna tittade ett fickur fram och på huvudet satt en grå homburg hatt. I sitt omtöknade tillstånd lade Henrietta märke till att hans ansikte var renrakat och det fick honom att se pojkaktig ut. Förutom tjänsterpojkarna som sprangg ärenden åt familjen kunde hon inte påminna sig om att hon kände en enda man utan mustasch.
Lukten av tegeldamm och rakvatten retade slemhinnorna och Henrietta var tvungen att nysa. Hon försökte minnas var hon befann sig. Ena armen värkte, hon förstod att hon måste ha tagit emot sig med den när hon föll och benen kändes blytunga. Hon svalde och försökte blinka bort damm och skräp som hade fastnat i ögonen.
"Har fröken ont någon stans?"
Mannen hade knäböj över henne och ansiktet var närmare hennes än någon mans varit förut. De gröna ögonen släppte inte henne med blicken och hon undrade varför de såg så oroliga ut. Vid ena tinningen stack några ostyriga ljusa hårtestar ut och den generösa munnen formade ord och meningar, men hon uppfattade inte riktigt vad han sa. Plötsligt blev hon medveten om varenda del av sin kropp, och när hon insåg att hon låg på marken i en massa bråte med håret och underkjolarna i en salig röra gruvade hon sig. Hon avskydde hur många män såg på kvinnor som hjälplösa varelsersom måste beskyddas, och insikten om att det måste vara precis som en sådan hon såg ut gjorde att hon försökte resa dig upp.
"Tack, jag ska nog klara mig", sade hon och försökte göra sig en uppfattning om vad som hade hänt. "Och jag har inte ont någonstans... eller, det tror jag inte i alla fall".
Han hjälpte henne upp till sittande och instinktivt tog hon åt håret för att samla ihop det. Rörelsen gav henne något slags kontroll och hon vände dig om för att söka efter hatten. Han räckte henne handen och hon kom upp på fötter. Där var ett fasligt liv, män och kvinnor sprang desperat omkring och några ropade namnen på nära och kära. Till sin förfäran såg hon några män komma bärande på bårar med övertäckta kroppar. Hela hamnen såg ut som ett slagfält. När de stod färg bredvid varandra märkte hon att mannen som hjälpt henne inte var då fasligt lång, men kroppen var smidig och greppet var starkt, och trots allvaret i situationen utstrålade han ett lugn som smittade av sig.
Baksidestext;
BLAND HERRSKAP OCH TJÄNSTEFOLK LURAR HEMLIGHETER
Årets balsäsong står för dörren men den artonåriga Henrietta von Weidenhof är inte intresserad av att gifta sig. Helst av allt vill hon studera vidare i Uppsala. För att stilla Henriettas bildningshunger anställs kammarjungfrun Lina, en jämnårig bokhandlardotter från Småland. Flickorna läser romaner tillsammans och kommer varandra nära, samtidigt som Henrietta märker att Lina bär på någonting som smärtar djupt.
Medan vänskapen spirar träder den välbergade friherren Albert Riddarsporre fram som en ytterst lämplig blivande man och Henrietta börjar överväga äktenskap. Men ett oväntat möte med den charmerande litteratören Gustaf Byr'en ställer allt på ända och med honom möter hon Stockholms kulturella elit.
Med Lina som förkläde beger sig Henrietta ut i ett myllrande, växande Stockholm och en ny värld öppnas för henne. Samtidigt gäckar Linas förflutna och Henrietta inser att Lina bär på en hemlighet som kan bli ett hot mot hennes egen lycka och välgång...
Ha en fortsatt trevlig dag!
Kram Nina
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar