"Blodröd snö" av Katarina Waderius, utgiven av Tibblin & Partner förlag. Detta är författarens debutroman. Författaren har även gett ut två diktsamlingar. Denna spännande deckare handlar om några grannar som bor i ett bostadsområde. Signe som brukar hålla koll på vad som händer i hennes bostadsområde, blir vittne till ett mord. Carina som inte vet hur det kommer sig att hon står i sitt hus med blod över hela sig. I handen håller hon ett usb minne. Vad är det som händer? Är det Carina som ligger bakom alltihopa? Vad är det hon inte minns? Den handlar även om Sara och Stefan och deras familj som ska få sina livspussel att gå ihop när det strular runt barnen och många fler. Carina lever ett till synes normalt liv, men när hon blir överfallen i sitt hem, och knivhuggen börjar hon fundera. Vem är ute efter henne och varför? Långsamt faller pusselbitarna på plats. De olika karaktärernas livsöden flätas samman, på olika sätt.
Boken har en stor och bra text. Texten är inte så komprimerad utan är uppdelad i små stycken. Jag tänker att det är bra för den lite ovana läsaren. Författare som skriver lite lätt och enkelt behövs också. Boken var väldigt lättläst, för mig som är van läsare. Jag tyckte också att boken var spännande och jag sträckläste den. Huvudpersonen Carina som är 19 år, är tillsammans med särbon Kenta, som är med i en mc klubb. Carina har inga anhöriga. Hon är ändå en kvinna med mycket skinn på näsan. Hon har humor på det lite råbarkade sättet. Hon är inte rädd att själv söka sanningen. Jag gillade henne som karaktär. Det som är bra också med boken är att man inte kan lista ut vem mördaren är. Boken hoppar snabbt mellan de olika karaktärerna, men det gör inte så mycket. Man får en bra helhetsbild om vad som händer ändå tycker jag. De olika karaktärerna i boken finner varandra under berättelsen gång. De lösa trådarna och handlingen knyts ihop bra på slutet. Boken får ❤❤❤❤❤/5.
Mitt favorit ställe ur boken;
Kapitel 3
Söndag den 13 Februari
Stefan och Johan varit uppe tidigt, Sara och Lukas låg fortfarande och sov. Idag var det en stor dag för Johan, han skulle spela en viktig hockey match och hans pappa skulle skjutsa honom och sedan titta på. Stefan fixade havregrynsgröt och bredde två smörgåsar med ost och skinka på åt sin son. Själv tog han bara en mugg kaffe, han kände sig varken hungrig eller sugen på något. Han hade knappt sovit någonting alls. Hans tankar gick kring Jörgen och vad han gjort.
Carina hade varit inne på operation i över två timmar nu och Rogga väntade av och än och däremellan sätt han och stirrade in i väggen. Han gick fram då och då och frågade sköterskan hur det gick men hon svarade som vanligt att Carina inte kommit från operation ännu. Polisen hade frågat Rogga om Carina hade några anhöriga men han hade svårt nej på den frågan.
En ny sköterska hade kommit fram till Rogga som tydligen somnat till på stolen, han hoppade högt när hon sa hans namn.
"Ja" sa han yrvaket och for upp.
"Ta det lugnt" sa en mjuk och len röst. "Vill du ha något att äta?"
"Vadå, vad är klockan?" frågade han förvirrat.
"Klockan är åtta och din vän ligger och sover, operationen har gått bra" sa hon med ett leende.
"Var är hon?"
"Det är rond nu och läkarna är inne på hennes rum just nu men så fort de är klara säger jag till dig så kan du gå in till henne. Innan dess föreslår jag att du får i dig något att äta. Blir kaffe och smörgåsar bra?
"Ja, tack!"
Från baksidan;
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar