"Svartåsviten del 1-Om du var min" av Christina Eriksson, utgiven av Bookmark förlag. Detta är en ny historisk serie om sexton år gamla Christina, och herrgården Svartå utanför Örebro, som hennes far håller på att bygga. Vi gör en tidsresa till 1782. Christina har kunnat leka av sig som hon velat under uppväxten, men nu är det slut på det. Det är meningen att Christina ska hitta en lämplig make, och hon ska därför introduceras vid hovet. Christina är egentligen inte intresserad av att gifta sig, då hon är kär i murarsonen Gustaf. Men det är såklart omöjligt med giftemål dem emellan. Det uppstår en konflikt mellan Svartås förvaltare och Gustavs far. Samtidigt som det försvinner pengar försvinner även Gustafs far. Man tror därför att Gustafs far stulit pengarna. Men är det verkligen han som är skyldig? När förvaltaren hittas död blir Gustafs mor anklagad för mord. Hon blir dömd för brottet. Det resulterar att Gustaf måste bege sig från byn. Och är Christinas tilltänkta man, ryttarmästare Söderman verkligen den han utger sig att vara?
Åh, jag gillar verkligen denna typen av historiska romaner. Förbjuden kärlek, intriger vid hovet, och kvinnlig list. Här måste Christina stå upp för sig själv, i en tid där männen bestämde nästan allt. En kvinna hade inte mycket att säga till om, även om Christinas far verkar lyssna på henne, och hennes mor ibland. Författaren skildrar livet på sjuttonhundra talet på ett bra och målande sätt, och det känns verkligen som om man förflyttas till sjuttonhundra talet. Vi får följa både de rika, tillika de fattiga som knappt har mat för dagen. Jag gillar huvudkaraktären, Christina som verkar vara en ung kvinna som inte är rädd för att säga sin mening. Hennes dröm är att få föda upp hästar på herrgården. Det måste vara hemskt för en intelligent kvinna att vara bunden av männens regler. Tur att tiderna har förändrats, på den fronten. Jag gillar också att hon har Maja, som hon kan dela många av sina funderingar med. Jag ser verkligen fram emot nästa del i serien. Rekommenderas varmt. Otroligt bra början på serien. Boken får ❤❤❤❤❤/5.
Mitt favorit ställe ur boken;
Kapitel 22
Christina tog så djupa andetag det gick i det trånga snörlivet. Hon såg prickar frågor ögonen. Berodde det på brist på luft? Hon drog missbelåtet i det gördömda tortyrredskapet medan hon betraktade sin formade figur ispegelbilden. Hennes redan smala midja såg ut att vara nära att gå av på mitten och resten av hennes kropp hade pressats uppåt och nedåt. Hon rodnade när hon såg ner på klyftan som bildats av hennes annars så platta barm.
"Sitter den för hårt?" Maj log mot henne och lade hennes favoritrobe på sängen bredvid. Det himmelsblå sidenet frasade när fållen strök mot golvet. Tyget hade far haft med sig från Paris när han var där förra året, och enligt honom hade drottning Marie Antionette burit en kreation i samma färg när han blev presenterad för henne. Christina visste inte om det var sant men det spelande egentligen ingen roll. Hon älskade klänningen hon fått uppsydd av tyget. Men den var så fin att hon knappt hade förmått sig att använda den. Nu hoppades hon att den skulle hjälpa henne pryda sin plats vid hovet.
"Jag önskade jag slapp bära snörliv", undslapp hon sig med en suck.
"Det är ovanan", sa Maja. "Det är för att fröken ränner runt på Svartå i bara särken."
Christina lutade huvudet bakåt och skrattade "Jag längtar hem."
"Njut av huvudstaden medan du är här", sa Maja och trädde en underklänning över hennes armar. "Tids nog är du tillbaka. Det måste väl ändå vara spännande med all granlåten?"
"Maja glömmer att de försöker gifta bort mig."
"Jag menar inte...", sa Maja.
"Förlåt", sa hon snabbt och tryckte Majs hand . "Det är mycket att tänka på just nu. Jag menade inte att vara skarp mot dig."
"Jag är här när fröken kommer tillbaka", sa Maja lugnande.
"Vi får väl se om jag hittar någon som duger", fick Christina fram efter att ännu en gång ha misslyckats med att ta ett djupt andetag.
För sitt inre öga såg hon plötsligt Gustafs blå ögon och värme flödade genom henne. Men det gick inte an. Hon samlade anletsdragen, plockade upp sin solfjäder och förberedde sig att gå ner till salongen, där farmor och mor och far väntade på henne. Det skulle bli en lång kväll.
Baksidetext;
LÄNGTAN, SVEK OCH STARKA KVINNOR
Svartå, 1782. Sextonåriga Christina har storslagna ambitioner för herrgården som hennes far håller på att bygga utanför Örebro. Trots att hon skickas till Stockholm för att introduceras vid hovet och hitta en lämplig make, är det för hästarna murarsonen Gustaf som hennes hjärta brinner.
I Stockholm dras Christina in i intrigerna runt kungen och hans syster, samtidigt uppdagas en fejd mellan Svartås förvaltare och Gustafs far som får förödande konsekvenser. Den enda Christina verkar kunna lita på är hennes piga.
Tyckte också om den :)
SvaraRaderaJa, jag längtar redan till nästa del i serien.
Radera