Morden i Great Diddling

"Morden i Great Diddling" av Katarina Bivald, utgiven av Forum förlag. Detta är första delen i mysdeckarserien om författaren Berit Gardener, men författarens fjärde roman. Detta är min första bok jag läst av författaren, men absolut inte den sista. Berit Gardener lider av skrivkramp och har dragit sig tillbaka till en liten by i Cornwall. Under en tebjudning på det stora godset i byns trädgård, där en stor del av byborna är inbjudna, sker en explosion. När röken lagt sig och ett stort antal boksidor har slutat att falla, hittas en person död. Nu börjar polisens arbete med att hitta en mördare, samtidigt som man vill förhindra fler brutala mord. Godset är fullt av böcker och motivet verkar vara, att någon är ute efter den stora och värdefulla boksamlingen som finns på godset. Berit är van vid att anteckna allt ovanligt runt omkring sig och vill bistå polisen i deras arbete. Byns udda befolkning vill dessutom utnyttja mordet för att locka dit turister och beslutar sig för att anordna en mord-och bokfestival.

Jag tycker att boken är en välskriven och mysig deckare. Handlingen utspelar sig i en liten Engelsk by, som verkar mysig och där alla känner alla på gott och ont. Jag uppskattar att boken har många olika typer av karaktärer, samt att de udda personligheterna har många, långa och djupa dialoger mellan varandra. De olika karaktärerna beskrivs på ett bra och ingående sätt, och man hinner lära känna dem under tiden man läser. Jag tycker att boken påminner mig lite om "Murder she wrote", men här skriver inte författaren om mord. Däremot är författaren Berits hjärna lika skarp som Jessica Fletchers. Hon är van att studera andra människor och antecknar det hon ser som verkar annorlunda. Gillar man en mysig deckare, med många spännande intriger och udda personligheter så är detta boken man ska läsa i sommar. Jag gillade boken skarpt och hade svårt att lägga den ifrån mig. Spännande och intressant från den första sidan till den sista. Denna mysdeckare får ❤❤❤❤❤/5.

Mitt favoritställe ur boken;

Sima såg strålande ut i stilettklackar, jeans, knallröd mockajacka och matchande röda läppar. Allas blickar drogs mot henne där på scenen, och författarna i panelen verkade bleka och färglösa i jämförelse. 

Berit undrade vad som låg bakom den uppseendeväckande stilen, tills hon insåg att hon efter hela Simas välkomsttal fortfarande inte hade någon egentlig bild av hur Ian Rankin eller Elly Griffiths såg ut. Simas läppstift och jacka stal effektivt uppmärksamheten från författarpanelen, vilket nog var tur eftersom Ian Rankin såg svimfärdig ut och Elly Griffiths glatt vinkade till en ung kvinna längs bak i lokalen som såg väldigt mycket ut som hennes dotter. 

Bara Eleonors Margaret Attwood verkade helt avslappnad. 

På scenen stod fyra stolar uppställda som i en talkshow med ett litet bord framför. På bordet stod tre glas öl. Ian Rankin hade redan druckit upp halva sitt.

Panelen var noggrant förberedd. De hade alla utskrivna sidor med citat från de författare de representerade, och de hade blivit stylade att se så lika ut som möjligt. Mest imponerande var Eleanors Margaret Atwood. Eleanors gråa hår var uttunnat  och lockat, tilltufsad och sprayat tills det stod nästan rakt ut och färgat nästan kritvitt. Hon bar en svart sidenblus, svart kavaj och blå scarf. 

Hon har till och med snappat upp scarftricket! tänkte Berit. Det hade tagit henne själv flera år av författarframträdanden att fullända det.

Sima vände sig till henne först. "Margaret Atwood, berätta. Vad vill ni med era berättelser?" 

"Jag skulle vilja vara luften som bebor dig bara ett ögonblick", svarade Eleanor. Hon såg ut i fjärran och höjde poetiskt handen. "Så omärklig vill jag vara, och så livsnödvändig."

Flera i publiken nickade eftertänksamt. 

Det var inte bara scarfen, tänkte Berit. Eleanors Margaret Atwood utstrålade något svårdefinierat kulturellt. En genomträngande blick, som om hon såg något andra missade. Det allra minsta av roade leenden; bara en antydan till uppåtvinklade mungipor och en glimt i ögat som på något sätt visade att hon inte tog sin egen image på något vidare stort allvar. Hon är bättre på att vara författare än jag är, tänkte Berit.

Från baksidan;

Den svenska författaren Berit Gardener har dragit sig tillbaka till en stuga i Cornwall för att bota sin skrivkramp. Hon har svårt att komma igång efter en oväntad försäljningssuccé och hoppas finna lugnet i en nergången by långt från idylliska kustcafe'er och turister. Men när en tebjudning skakas av ett brutalt mord blir det precis tvärt om.

Kommissarie Ian Ahmed vid Devon & Cornwall polisen får ansvar för utredningen. Han är fast besluten att hitta gärningsmannen innan fler mord sker. De udda byborna vill däremot utnyttja dådet för att locka dit turister. Berit Gardener är snart indragen i både deras intriger och mordutredningen. Och eventuellt en ny bokid'e. 

Morden i Great Diddling är en hyllning till Agatha Christie, Morden i Midsomer och alla andra charmiga deckare som förenar engelska pubar, excentriska personligheter, scones och böcker med ond, bråd död.  

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina