söndag 26 juni 2022

En smakbit på en söndag-Blind vrede

                

Astrid Terese på bloggen "Betraktninger" har ett boktema varje söndag, där vi bjuder på en smakbit ur en bok vi läser. Ibland vikarierar "Lesekunst" och smakbitarna hittas där. Jag tänkte bjuda på en liten smakbit ur en av böckerna jag läser just nu.

Min smakbit kommer från "Blind vrede" av Malin Thunberg Schunke.

Smakbiten;

PROLOG

ALLTING HÄNGDE PÅ några ynka sekunder. 

"Skynda dig", flåsade han. Kallsvetten rann ner för tinningarna. Den dyblöta skjortan klibbade mot ryggen.

När hustrun inte svarade vände han sig om i förarsätet för att se vad som tog en sådan evinnerlig tid. Varje por i kroppen signalerade fara. Varför hade han underskattat den här risken? Hans fru stod böjd över den skotsrutiga bilbarnsstolen, kämpade med att spänna fast bilbältet över deras son. Fingrarna slant gång på gång när det motsträviga barnet vred sig i en hög båge för att komma ur greppet. 

Just som han var på väg att kliva ur bilen för att hjälpa till hörde han det välbekanta klicket och tog lättat tag i ratten igen. Hustrun stängde bakdörren och kastade en sista blick upp mot den pampiga sekelskiftsvillan. Hennes släkt hem sedan generationer. Här var familjen inte längre säker, kanske inte någonstans i hemlandet. Han stelnade till.

"Tog du med passen?" ropade han.

Han fick skrika flera gånger för att överrösta sonen som fortsatt vråla ut sitt missnöje, men när han hörde svaret stängde han abrupt av motorn.

"Jag går. Stanna här!" befallde han innan han slängde sig ur bilen och sprang uppför trapporna igen. Låset kärvade och han fick ta i ordentligt innan ytterdörren gled upp. Blodsmaken brände i munnen och han skyndade mot arbetsrummet. 

Beslutsamt tvingade han ner paniken. Låda efter låda i det mahognyfärgade skrivbordet föll till golvet när han rev igenom dem utan att finna det han sökte. Till slut blev han stående framför röran av sitt liv.

Han skulle inte kunna rädda dem. 

Det var frestande att bära ge upp. Benen kändes som gelé och kroppen blev tyngre och tyngre. Just som han skulle sjunka ner på skrivbordsstolen hördes en röst från hallen.

"Men vad gör du? De ligger ju i byrån."

Hustruns röst lät gäll och konstig. I nästa ögonblick stöd hon i dörröppningen, vit i ansiktet, och viftade med en bunt pass. Lättnaden sköljde över honom.

"Kom!" väste han.

Med ett par steg var han förbi  och nådde yterdörrenmed henne flämtande i hasorna. 

Vi klarade det, tänkte han.

Ute på trappan dog den illusionen.

Den fruktansvärda explosionen dånade i öronen. Sedan träffade den enorma tryckvågen dem med sådan kraft att de slungades bakåt mot stentrapporna. Allt var svårt några sekunder innan han lyckades öppna ögonen och försiktigt räta på sig. Hustrun låg en bit bort, sträckte sig gråtande ut handen mot honom. Hennes mun rörde sig, men han hörde inget. Istället valde han att krypa i den andra riktningen, nerförtrappan.

Han måste dit ned.

Ned mot resterna av det som en gång var deras bil.

Ned mot resterna av det som en gång varit det mest värdefulla de hade och som väntade på dem, fastspänd i sin bilbarnstol.

Han förstod att ingenting av livet längre fanns kvar. Ändå fortsatte han kravla. Trappsteg för trappsteg tills han kom ner på gårdsplanen där delar av bilvraket fortfarande brann. Värmen från flammorna sved i ögonen medan han kämpade för att komma på fötter. Till sist gav han upp och blev stående på knä. Vinglade hjälplöst medan ett hest kvidande steg upp ur strupen.

När en gestalt dök upp ur inslaget en bit bort gjorde han inga försök att fly, utan stirrade bara med tomma ögon.

Den första kulan som träffade honom rakt i bröstet kändes inte alls. Inte heller den sista kulan som satte punkt för hans liv gjorde ont.

Det kändes bara helt rimligt.

Från baksidan;

En våg av skrämmande våldsbrott drabbar Europa. Varje gång återfinns samma märkliga symbol. På Eurjojust i Haag tillsätts en utredningsgrupp med den svenska åklagaren Esther Edh i spetsen.

Spåren leder snart till södra Sverige och en andlös kamp mot klockan inleds för att förhindra fler våldsdåd. Men jagar man en ensam gärningsman? Eller är det starkare krafter som drar i trådarna?

Samtidigt lever den italienska åklagaren Fabia Moretti under dödshot från maffian. När hennes hemliga förflutna kommer ikapp tvingas hon att en gång för alla konfrontera sina demoner.

Blind vrede är dramatisk och mångbottnad thriller om den explosiva vrede som döljs i samhället och om vad som kan utlösas när en grupp gränslösa människor finner varandra. Det är samtidigt en gripande berättelse om individuell moral och vårt behov av mänskliga relationer. 

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kramis Nina 

6 kommentarer:

  1. Riktigt hemsk smakbit! Har läst annat av författaren.

    SvaraRadera
  2. Åh nej, vilken hemsk händelse i smakbiten!

    SvaraRadera
  3. Känner igen författaren, men har inte läst något av henne.

    SvaraRadera
  4. Jag har läst den första i serien, och någon gång ska jag nog fortsätta.

    SvaraRadera
  5. det var våldsamt! känner varken till författare eller titel. tack för smakebiten!

    SvaraRadera

Summering av maj månads läsning

  Jag hade ju en hög med 14 böcker jag inte hade hunnit recensera från april månad, och jag är nu i fatt dessa i alla fall vilket är skönt. ...