"Flickan från underjorden" av Sara Mauritzon utgiven av Bonnier Carlsen förlag. För barn 9-12 år. Lillo är en halvgud vars största önskan är att hitta sin försvunna mamma, som han bara har vaga minnen ifrån. Till hjälp har han sin hund Jessie och de båda asa gudarna, Tor och Freja. Men något annat tycks också vara på gång. Det är natt och Lillo kan inte sova. En märklig storm drar in över Hejdafors och Lillo ser att en gestalt skrider helt oberörd igenom den. Några andra elever på skolan, har sett att det stryker omkring en läskig varg, med röda ögon utanför skolan. Senare ser Lillo den när den smyger vid hans bostad. Han förstår att den är ute efter honom. Ett märkligt mörker breder också ut sig över Hejdafors. En flicka som ser utklädd ut syns gräva med bara händerna i jorden på kyrkogården. Vem är hon? Har alla dessa händelser något med Lillo att göra? Och vad är det för uppdrag som han och Tors dotter Lo ska utföra tillsammans?
I den här boken får vi möta de nordiska gudarna och halvgudarna i ett rafflande äventyr. Detta är andra delen i en serie som heter Yggdrasil. Jag har tyvärr inte läst den första delen. Jag hade gärna gjort det för att få inledningen i historien. Jag tycker att boken har ett riktigt snyggt bokomslag, och varje kapitel börjar snyggt med en fin bokstav. Detta är en riktigt spännande bok fylld med magi och magiska väsen. Vad sägs om hamskiftare, ödesguddinnor och magiska topasstenar? Jag hade älskat den här bokserien som barn. Jag tycker den är otroligt bra och välskriven. Det är en häftig story, som involverar våra gamla hedniska asa gudar. Jag tycker att författaren lyckas fånga den där mystiska känslan från början till slut. Jag gillar alla häftiga karaktärer. Lillos sökande efter sin mamma genomsyrar historien, mitt i allt det obehagliga. En bok som kan passa för alla som gillar tex Harry Potter och Narnia böckerna. Boken får ❤❤❤❤❤/5.
Mitt favoritställe ur boken;
KAPITEL 34
HEMLIG SKRIFT
I köket brinner det ljus på bordet när jag kommer in med Jessie efter mig. Freja sitter uppkrupen på en stol med benen korsade. Hon har den silvriga skrinet jag hittade i vår klädkammare framför sig. Det hon visade för ödesgudinnan och sedan slängde in i buskarna.
Freja tittar på mig och ger mig ett leende, innan hon fortsätter att prata med Tor vid bordet.
"Det märkliga är att skrinet bär mitt tecken. Det är ju falken här", säger Freja och vänder på skrinet.
Hon visar oss de inristade runtecknen.
"Antingen måste det vara mitt skrin en gång, trots att jag inte minns det, och som någon har tagit ifrån mig. Eller så är det ett skrin jag skulle ha fått men aldrig nått mig."
"Eller så är det något annat skumt vi inte känner till", säger Tor.
"Du är alltid till så stor hjälp", säger Freja.
"Tror ni att vi någonsin kommer att hitta min mamma?" frågar jag och försöker hålla rösten stadig.
Händelsen i Frejas rum och allt det andra som hänt idag sitter kvar i mig.
"Det är som om hon har gjort allt för att jag inte ska kunna hitra henne. Hon kanske inte vill att jag ska göra det."
"Det kanske inte är hon som är skyldig till det. Kanske har någon gjort så att det blivit så", säger Tor "Oavsett kommer vi inte att ta någon händyn till det, hitta henne ska vi."
"Ja, det kommer vi att göra förr eller senare", säger Freja, men låter inte lika övertygad.
Nu kan jag inte hålla tillbaka tårarna längre och Freja drar ut stolen bredvid sig.
"Kom och sätt dig här, Lillo."
Jag gör som hon säger och torkar mig i ansiktet.
"Jag förstår att du är orolig för din mamma och allt annat. Speciellt nu när Tor har varit så klumpig och avslöjat mer än han borde för dig", säger Freja.
Hon klappar med handen upp och ner längs min rygg. Det är skönt även om det får mig att gråta ännu mer.
Baksidestext;
DET ÄR NATT när en höststorm drar in över Hejdafors. Träden rister och vinten tjuter och det är omöjligt att sova. När Lillo tittar ut genom fönstret syns ett ljus från grannen Tors hus. Och längst gatan skrider en gestalt fram, helt oberörd av stormen.
Redan nästa dag händer märkliga saker i utkanten av skolgården och Lillo anar att gudarna från Asgård kommer att behövas igen. Dessutom dyker det upp en underlig flicka som sitter och gräver med bara händerna med bara händerna i jorden på kyrkogården.
Tur att Lillo har grannen Tor, sin älskade hund Jessie och den hemliga topasstenen. För halvguden Lillo kommer att behöva vänner, list och mod när äventyret fortsätter...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar