"Inte den jag är" av Jenny Lindmark utgiven av Lava förlag. Ella är en nyinflyttad lärare på en gymnasieskola, och singel. Med eleverna är hon framåt och engagerad, och hon trivs med sitt arbete. Privat är hon blyg och tillbaka dragen. När Micke börjar som idrottslärare på skolan, har han ett rykte som Casanova. Ingenting för Ella med andra ord, trots att hon tycker att han är stilig. Och Micke å sin sida gillar tjejer som är lite mer framåt. Han tycker att Ella är aldeles för blyg. Han vill dessutom bara ha tillfälliga förhållanden, och är inte intresserad av något stadig varande. Trots det dras Ella och Micke allt mer till varandra. Ska den inbitne Casanovan äntligen slå sig till ro? Men Ella har ett mörkt förflutet och hon vill ju kunna lita på Micke. Kan hon det? Stellan jobbar också på skolan. Han har svårt med relationer och har dålig självkänsla, men så träffar han en lite yngre kvinna. Johanna som blir mobbad av sina arbetskamrater. De hånar henne för hennes längd, och hon tror därför att ingen skulle kunna bli intresserad av henne. Ska dessa olika karaktärer finna den kärlek de söker?
Författarens debutroman är en feelgood roman, som handlar om att få en ny chans i livet. Denna historia belyser på ett fint och insiktsfullt sätt, hur svårt det kan vara när man blivit utsatt för psykisk och fysiks misshandel, och hur man går vidare efter det. Man känner sig misstänksam mot andra människor, och väljer att vara ensam, trots att man inte vill det. Författaren beskriver på ett trovärdigt sätt hur det kan kännas och vad man gör för att skydda sig själv. Ella t ex är en varm och kärleksfull kvinna, som egentligen älskar att dansa och klä sig i vackra färger, i stället klär hon sig för att inte sticka ut. De olika karaktärerna behöver ändra på sina invanda mönster, för att få den förändring och den kärlek som de söker. Vi får följa de olika karaktärerna under deras olika resor. En varm och mysig bok om att börja om. Jag läser gärna mer av författaren. Boken får ❤️❤️❤️❤️❤️/5.
Mitt favoritställe ur boken;
Micke hade tittat på henne en lång stund. Iakttagit var kanske ett bättre ord. Som alltid på dans var han nykter, och han brukade roa sig med att, ja, iaktta sina medmänniskor och deras beteende på och omkring dansgolvet. Det var ganska underhållande att se hur många skaffat sig självförtroende med hjälp av alkohol för att våga närma sig det andra könet och ta en sväng om. Inte för att Ella var berusad. Nej, så vitt han kunde bedöma var hon spik nykter. Det enda han hade sett Ella dricka var mineralvatten, och det behövde hon nog, tänkte han med ett leende. Hon hade inte suttit särskilt mycket under kvällen, vilket inte alls var så konstigt. Hon dansade helt fantastiskt, smidigt och sensuellt. Det enda som saknades var ett leende. Det var helt uppenbart för vem som helst att Ella älskade att dansa, vilket rimmade illa med att hon såg så allvarlig ut hela tiden. Micke kunde inte riktigt släppa tanken. Hon borde le. I samma ögonblick som han tänkt tanken ut bestämde han sig. Han skulle dansa med henne och hon skulle le. Han reste sig upp och kryssade över dansgolvet för att hinna fånga upp henne när musiken tystnade.
"Vill du dansa?" Micke sträkte ut handen mot henne och log. Ella lyfte blicken och ryckte till. Han. Hon kände hur pulsen började slå dubbelt så fort och hon bara tittade på honom. Först när hans leende blev en aning bredare kunde hon svara.
"Javisst."
Han log lite inombords åt hennes uppenbara förvirring när de gick ut på dansgolvet. Hon hade visst inte väntat sig att bli uppbjuden av honom? Konstigt, egentligen, eftersom de båda älskade att dansa och jobbade på samma arbetsplats. Fast, det är klart. Ella kanske inte såg honom som dansör utan som idrottsnörd? Tanken försvann när de kommit ut på dansgolvet och musiken började. Det var en snabb låt, så de valde att bugga. Hon dansade verkligen lika bra som han trott och verkade kunna förutse varje tur och följa honom hur lätt och enkelt.
Hon höll ansiktet neutralt, trodde hon i alla fall, men inuti åkte känslorna berg-och dalbana. Varför hade han? Med henne? Det var obegripligt. Musiken lät helt avlägsen och de andra paren susade förbi som i en dimma. Hon kunde ändå inte låta bli att lägga märke till hur bra de dansade ihop. Han dansade verkligen bra. Hon behövde inte ens tänka på dansen utan lät tankarna virvla fritt.
Baksidestext;
Ella är nyinflyttad till stan och arbetar som lärare på en gymnasieskola. Från vännen och kollegan Nettan får hon höra att Micke Nygren har börjat som idrottslärare på skolan. Alla verkar veta vem han är utom Ella.
Första gången Ella och Micke springer på varandra är i lärarrummet och Ella kan bara hålla med sin goda vän: Micke är spännande och ser bra ut. Men ryktet säger att han aldrig dejtar sådana som Ella. Dessutom har hon själv anledningar att dra sig tillbaka.
Den andra idrottsläraren på skolan, Stellan, har svårt med relationer. Han är inte längre den där vältränade mannen han en gång var och självbilden har raserat. I ett försök att hitta rätt igen inleder han en relation med en yngre kvinna, men det blir inte riktigt som han tänkt sig.
Inte den jag är handlar om att växa och våga. Det är en engagerande feelgoodroman med komplicerade relationer och längtan efter kärlek.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar