"Min sista önskan" av Caroline Säfstrand utgiven av Bokförlaget Forum. Bokrecension; I denna boken får vi bland annat följa den ensamstående mamman, Stella. Hon vet inte vad hon, och sonen Leo ska göra under sommarlovet. Då får hon oväntat ett brev från en advokat. Någon har testamenterat en två veckor lång semester vistelse åt henne och sonen på den idylliska ön, Ven. Stella och Leo reser gärna dit, och under sin vistelse på ön lär Stella och Leo b la känna några av de bofasta personerna på ön. Små minnesfragment dyker också upp, vilket får Stella att fundera på sin barndom. Vem var egentligen kvinnan som gav henne fjärilen för länge sedan? Stella är dock inte ensam om att ha fått samma erbjudande om en vistelse på ön. Stella träffar Ossian som nyligen har skiljt sig, och även han har fått en vistelse på ön. Konstnären Monika flydde till Portugal för många år sedan. Även hon har fått en vistelse på ön. Vad har dessa tre personer gemensamt, och vem är det som vill att de träffas? Samtidigt hjälper öbon Bea sin vän Klas att röja i hans nyligen avlidna mammas hus. Då hittar de små lappar med önskningar som mamman önskat att hon upplevt.
Åh, jag älskar Ven och jag älskar den här boken! Jag tycker att författaren lyckas fånga den idylliska miljön på Ven perfekt. Denna bok får mig att vilja åka till Ven igen. Jag har varit där för länge sedan med familjen. Detta är andra delen i serien som handlar om Hemligheternas ö - Ven. Jag har tyvärr inte läst den första delen, men en annan bok av författaren. Jag gillar det fantastiska persongalleriet. T ex Stella som gillar att gå barfota och att springa efter fjärilar, Ossian som letar efter åska, samt Bea som dansar naken i regnet, och många andra. Vi får lära känna dem på ett bra sätt. Varje person har sin egen historia att berätta. Storyn är fin och tankeväckande. Jag gillar tanken på att någon vill uppfylla en sista önskan, och hur relationer mellan olika människor påverkar varandra. Både på kort och lång sikt. Denna resa kommer nämligen att förändra livet för flera av de inblandade. Jag älskar det vackra bokomslaget och den fina fjärilen, som jag fick med boken. Boken får ❤️❤️❤️❤️❤️/5.
Mitt favoritställe ur boken;
Stella
Efter att ha ätit en enkel tonfisksallad till lunch cyklade Stella och Leo mot Norreborgs hamn. Leo hade fnissa åt cykeln som fanns till utlåning bakom huset - blå med rosa blommor.
"Hur kunde de veta att du inte ville ha en cykel som liknar alla andras?" hade han sagt. Stella hade lett brett till svar när hon knäppte på cyckelhjälmen. Hennes son kände henne så väl.
Hon lutade huvudet bakåt och tog in känslan av fart. Frihet. En känsla som också slussade henne tillbaka till barndommen. Hon hade älskat att cykla på egna upptäcksfärder. Och att cykla snabbt. I framåtrörelsen kände hon sig alltid lätt och glad. Modig. Ibland cyklade hon så långt bort att någon snäll människa fick ringa till Gunilla eftersom hon inte hittade tillbaka. I vuxen ålder hade hon inte cyklat så ofta, men hon hade behållit känslan av framåtrörelse som en känsla till välmående. Alltid på väg, alltid nyfiken på vad som fanns runt hörnet. Aldrig rädd att släppa taget om styret.
Som nittonåring hade hon lämnat Gunillas och Bengts gård och börjat jobba i en leksaksaffär i Stockholm. Sedan hade hennes liv slingrar sig fram genom olika städer, jobb och utbildningar. Hon hade backpacka i Asien, vandrat Inkaleden till Machu Picchu tillsammans med människor hon bara känt i knappt ett dygn och tältat i Botswana. Hur många platser hade hon egentligen bott på sedan hon flyttat hemifrån, hur många resor hade hon gjort? Hon mindes faktiskt inte. Inte heller hur många arbetsplatser hon jobbat på eller hur många förhållanden hon haft. Det hade aldrig varit viktigt för henne att hålla räkningen eller för den delen behålla något, det viktiga hade varit tillståndet på väg mot något. Där fann hon den sanna lyckan.
Hon tittade på Leo som nu var en bra bit framför henne. Sedan han börjat skolan hade Stella liv följt en annan, långsammare takt. Hon förstod att det var oundvikligt och att det var Leo som var hennes framåtrörelse nu, hennes välmående, men hon skulle ljuga om hon sa att hon inte längtade efter att packa ihop livet i Göteborg och byta det mot något annat, något helt nytt.
De följde grusvägens branta lutning. Leo hade synat kartan noga och visade vägen.
Baksidestext;
Stellas sommarplaner löser sig på ett överraskande sätt när en person har angett i sitt testamente att hon och hennes son ska få bo två veckor i en stuga på den idylliska ön Ven. Det framgår inte varför, eller vem som har gett henne denna gåva, men nyfikenheten leder henne dit. Hon är dock inte ensam.
Nyskilde Ossian bor tillfälligt i sin pappas hus, har dålig kontakt med tonårsdöttrarna och behöver hitta nya mål i livet. Konstnären Monika flyttade till Portugal för många år sedan, eller snarare flydde, och vill inte se bakåt. Varför har just dessa tre personer bjudits till ön?
Samtidigt hjälper bon Bea sin vän Klas att röja i hans nyligen avlidna mamnas hem. Han trodde att han visste allt om din mor, men de upptäcker hemligheter som tar dem allt närmare ett avslöjande som förändrar livet dramatiskt för fler än de kan ana. Det blir en omvälvande sommar på ön.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar