Foto Mari's Photography.
1. Hur många böcker har du skrivit?
Svar; Oj, flera! Men alla har inte gått i tryck … Jag har två refuserade manus i skrivbordslådan, minnen från en tid när jag bara börjat drömma om ett författarskap, och tre jag ännu inte hunnit skicka in. När det kommer till publicerade texter medverkar jag med 12 noveller i olika antologier och har precis debuterat med en bilderbok hos Visto förlag (3–6 år). 2023 utkommer också första delen i Portvärldenserien hos Nohiding förlag (9–12 år) samt första delen i min fantasytrilogi om Skuggriket hos Seraf förlag (unga vuxna och vuxna). Dessutom har jag en ljudbok på gång, även den hos Seraf förlag, långnovellen Bergtagen som når lyssnarna i slutet av 2023.
2. Vem är Sabine Mickelsson ( Lite allmänt om dig själv).
Svar; Jag är finlandssvensk, bosatt i Österbotten, en mångsysslande nörd som brinner hårt och länge (och får akta sig för att inte brinna så att energin tar slut). Snöar jag in på en idé, försvinner omvärlden och jag blir smått besatt. Det är kanske därför skrivandet passar mig så bra. Varje nytt projekt är en möjlighet för mig att gräva djupare i det som intresserar mig mest, själva mänskligheten. Hur vi fungerar, vår historia, relationer, hur vi färgas av olika kulturer och epoker osv.
3. Hur fick du idén till din debutroman?
Svar; Det är lite klurigt vilken som är min debutroman … Eller, det vet jag ju. Bilderboken Gåblin och de vilda dammråttorna utkom nu i augusti och är med andra ord först ut att möta läsarna, men egentligen skrev jag ju delar av både Portvärlden och Skuggriket innan jag hade ett manus för bilderboken. Om jag sammanfattar dem alla tre helt kort?
Att bilderboken blev av har jag till stora delar min partner att tacka för. Det råkade sig nämligen så att Gåblin (hustrollet som har huvudrollen i boken) flyttade in hos oss redan 2006 och vartefter vi lärde känna honom, desto mer växte hans karaktär. Till sist blev jag, pushad av partnern, tvungen att skriva en bok om trollets äventyr.
Idén till Skuggriket föddes däremot helt apropå. Jag deltog i en författarutbildning och gjorde en skrivövning om ett barn som gick genom isen. Det blev inte bra. Jag redigerade alltsammans och bytte bland annat till första person presens, och nu klickade allting. Texten bara flöt på … och plötsligt hade jag skapat skelettet till en trilogi!
Sist men inte minst Portvärlden, som uppstod ur en situation jag blev vittne till i verkliga livet. Utan att gå in på detaljer så kände jag att högkänsliga, explosiva barn behövde få synas och höras i litteraturen, de behövde få vara sin egen berättelses protagonist. Sagt och gjort. Jag hittade en gammal saga jag aldrig avslutat, gillade själva grundidén och utvecklade den att passa min högkänsliga hjältinna Alex. Resultatet blev mer än en saga, någonting tuffare och djupare och sprängfyllt av magi och myter.
4. Hur gammal var du när du skrev din debutroman?
Svar; Min första roman färdigställde jag när jag var ca 20, men det dröjde nästan 20 år till innan jag skrev det som skulle bli min debutbok.
5. Vad har du fått för respons av din omgivning?
Svar; Jag har fått jättefin respons, vilket är väldigt överväldigande och rentav överraskande. Jag hade nog tänkt mig att det skulle dyka upp en och annan negativ kommentar också (vi gillar trots allt att läsa olika typer av berättelser), men alla har varit så peppande. Sedan kanske det underlättar att min första bok blev just en bilderbok, ett alster majoriteten kan bläddra i och åtminstone tycka att är lite gulligt. Så där privat har familjen alltid stöttat mig, gett mig skrivarkurser i julklapp och hjälpt till att hajpa mina publiceringar, även om jag gissar att deras öron blöder ibland efter att de lyssnat alltför länge till mitt skrivsnack. (Tack för att ni orkar!)
6. Hur har livet förändrats sedan du börjat skriva?
Svar; Jag har ju i stort sett alltid skrivit – min första ”riktiga” berättelse skapade jag redan som femåring – så jag vet nog inte hur det är att inte skriva. Eller, nu ljuger jag. För jag tog faktiskt en rätt lång paus från det kreativa skrivandet under det att jag studerade. Orken räckte inte till mer än en magisteruppsats, det skönlitterära skrivandet fick vänta.
Det var först 2019, i samband med att jag gjorde slag i saken och anmälde mig till en författarutbildning, som jag vågade satsa på mina skrivdrömmar igen. Så visst har väl livet förändrats trots allt. Den här gången tar jag författarskapet på allvar. Jag fortbildar mig inom skrivkonsten, hittar skrivkompisar, är till och med tjänstledig just nu för att skriva på heltid. Våga drömma, våga satsa!
7. Var det lättare att skriva bok nr två?
Svar; Ja och nej. Jag har redan hunnit klämma ur mig stora delar av uppföljaren till Portvärlden samtidigt som råmanuset till Skuggriket 2 är klart. Det som är lättare är att jag redan har koll på världen och karaktärerna. Det som är svårare är att jag känner mig som en låtsasförfattare som tror att hon är något bara för att hon på något vis lyckats peta ihop en första bok (klassiskt imposter syndrome), tröskeln att starta upp ett skrivpass kan kännas högre. (Det är faktiskt en del av min plan att hinna bli klar med så många böcker i mina två serier som möjligt innan releaseåret 2023, just för att jag inte ska drabbas av skrivkramp ex. när läsarresponsen trillar in.)
8. Skriver du på något nytt och berätta lite om den?
Svar; Jag har flera projekt på gång. Just nu jobbar jag faktiskt på att redigera ännu ett bilderboksmanus samtidigt som jag skriver på råmanuset till Skuggriket 3. Jag har också en färdig kapitelbok för mellanåldern i skrivbordslådan, men den får mogna till sig ett tag, samt en idé om en historisk paranormal romance som jag i något skede tänker pitcha till ett av mina förlag. Men innan jag tar itu med något nytt längre projekt vill jag att alla planerade manus till både Portvärlden och Skuggriket ska vara klara.
9. Har du några andra intressen?
Svar; Jag är som sagt en person som brinner, vilket betyder att jag blir helt uppslukad av mina intressen. Något jag pysslat med rätt länge är swingdans (och eftersom jag är den jag är kunde jag ju inte bara delta några timmar per vecka, utan blev tvungen att kasta mig in i föreningslivet samt fortbilda mig även här, så att jag numera även är danslärare).
10. Har du något annat arbete förutom författare?
Svar; När jag inte skriver jobbar jag som fritidsledare, frilansande grafiker och danslärare plus att jag numera även är certifierad redaktör och har startat upp Skrivguiderna tillsammans med en annan redaktör samt en språkgranskare och korrläsare. Många järn i elden …
11. Läser du mycket själv och i så fall vad?
Svar; Det beror rätt mycket på var jag befinner mig i den egna manusprocessen (om det är stressigt) eller om jag jobbar med någon annans manus (vilket i och för sig också är att läsa). Jag föredrar pappersböcker och läser just nu den underbara Kaninhjärta av Molly Ericson, plus att jag nästan alltid har en ljudbok i öronen. Oftast blir det någon typ av fantasy, för barn eller vuxna, gärna något med historiska inslag och jag säger inte nej till lite romance.
12. Hur ser det ut där du skriver?
Svar; Under pandemin, när jag började satsa på författarskapet på allvar, tog jag över gästrummet och fixade om det till ett arbetsrum. Där har jag ett höj- och sänkbart skrivbord (ryggen tackar) och framför mig finns anslagstavlor med sådant som ska hålla inspirationen uppe, citat och grattiskort, hälsningar från förlagen, checklista på gestaltning etc. I övrigt finns det också en soffa och ett bord i rummet, en ”skrythög” med mina publicerade alster, samt massor med skrivhandböcker.
13. Har du någon speciell rutin du skriver efter? Tid på dagen eller när du kommer på något?
Svar; Det varierar nog lite, men jag gillar att ha delmål och att räkna ord (något jag vet att vissa snarare blir stressade av), så jag försöker skriva 1 000 ord om dagen, 5–6 dagar i veckan när jag har ett aktivt projekt. Oftast jobbar jag bäst på förmiddagen med en längre mat- och hundpromenadpaus på eftermiddagen, sedan kan jag ta ett nytt pass ca 19–21.
14. Har du något tips till den som vill börja skriva?
Svar; Samla på andras skrivtips, inklusive mina, och sålla sedan friskt. Det finns lika många sätt att skriva och lika många skrivrutiner som det finns författare. Pröva dig fram och hitta det sätt som fungerar för just dig. Kanske gillar du att skriva i total tystnad, eller tvärtom. Kanske gillar du att skrivspurta i 15 minuter, eller tvärtom, du behöver ha långa pass. Kanske tycker du som jag om att räkna ord, eller tvärtom. Inga sätt är fel. Men generellt skulle jag rekommendera dig att aldrig ge upp. Det spelar ingen roll om det du skriver känns som bajs, du kan alltid redigera eller börja om. Det spelar ingen roll om det bara blir ett ord två gånger i veckan eller 2 000 ord varje dag (hör du till den senare gruppen, kom ihåg att vila ibland). Trägen vinner.
15. Vad blir nästa steg? Har du någon dröm?
Svar; Drömmen är väl att få fortsätta med det jag redan gör, skriva fler böcker och att förlagen ska vilja ha dem. Få jobba med andras texter i egenskap av lektör och redaktör. Kanske kunna gå ner lite i arbetstid på brödjobbet och vara mer närvarande hemma.
16. Något citat du lever efter?
Svar; Inga direkta, men det var min första skrivarkurslärare som sa åt mig att det hon ser som en gemensam nämnare hos de som blir utgivna är att de aldrig ger upp. Du behöver vara envis för att nå ditt mål. Så det får väl bli mitt citat då, trots att jag redan nämnt det i punkt 14. Ge aldrig upp.
17. Vilken klassiker tycker du man ska läsa?
Svar; Jag tycker att man ska läsa precis den klassiker man själv är sugen på, haha. Men om jag måste välja någon så är vilken som helst av Narniaböckerna (gärna alla) av C. S. Lewis det självklara valet. Och får jag nämna en till, så väljer jag Anne på Grönkulla av L. M. Montgomery. Och en till! Dracula av Bram Stoker. Och en … Nej, nu slutar jag och tackar för mig!
Foto Mari's Photography
Ha en fortsatt trevlig dag!
Kramizar Nina
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar