Tisdagstrion v. 36 2022: Svart & vitt (i titel, på omslag, i handling)

Bokbloggen Ugglan&Boken har en tisdags trio, där det är nytt tema varje vecka, och vi uppmanas hitta på vår egna trio. Idag handlar tisdags trion om vilka författare  man har som är från tre olika länder som gränsar till varandra.

Jag har valt "Svart sol" av Andreas Norman, "Vit syren" av Cecilia Sahlström, samt "Det svarta regnet" av Stina Nilsson.

Från baksidan;

FÖRSOMMAR 2020. En desperat kvinna blir tvångsintagen på Mälarsjukhusets psykiatriska avdelning. Läkarna säger att hon är psykotisk. Själv hävdar hon att hon måste förhindra ett terrordåd. 

Bente Jensen leder en infiltration mot Svenska högerextremister och är en grupp hårdföra medlemmar på spåren. På nätet går tyckte om en förestående attack. Men när hotet visar sig finnas på närmare håll rämnar Bentes tillvaro och hon tvingas gå i närkamp med undflyende fiende ur sin egen historia. Samtidigt samlar sig mäktiga krafter till en attack som kan förändra Sveriges framtid för alltid.

Från baksidan;

FÖRSOMMARIDYLLEN spricker när en ung tjej hittas brutalt misshandlad i Lunds stadspark. Gärningspersonens tillvägagångssätt verkar ha symbolisk betydelse och i offrets hand vilar en kvist av en sällsynt vit syren.

Kommissarie Sara Vall'en vid våldsroteln i Lund blir tilldelad fallet, men hennes utsikter att vara en del av lösningen försvinner snabbt när hennes son blir huvudmisstänkt. Trots att hon är berövad sina befogenheter känner hon sig tvungen att lösa fallet. Hon måste rädda Johannes. Hennes son skulle aldrig göra något sådant. Aldrig.

  

Från baksidan; 

VAD GÖR MAN OM MAN INTE BARA VILL ÖVERLEVA, UTAN OCKSÅ LEVA?

Innan Liv föddes förstördes världen av onda trollkarlar. Allt som finns kvar är förgiftad skog och mark, igenbommade ödehus och demonerna som gör människorna sjuka och galna. 

När en demon tar över hennes pappas kropp måste Liv hjälpa sin mamma att ta hand om huset och sin lillasyster. Hon måste jaga för att få hem mat och se till att aldrig få in något giftigt i huset. Och hon måste alltid söka skydd när det svarta regnet faller. 

Det liv drömmer om allra mest om är att de snart ska ge sig av därifrån. Att det här skulle vara hennes enda liv kan hon inte gå med på. Men hoppet om något bättre känns avlägset när det plötsligt är omöjligt att veta vem hon kan lita på och vad som är sanningen.

Ha en fortsatt trevlig dag!

Kram Nina