"Kärlek på den lilla ön i havet" av Jenny Colgan, utgiven av Norstedts förlag. Vi återvänder till den lilla fiktiva skottska ön Mure, i den sjätte delen om den lilla ön i havet. Flora MacKenzie planerar bröllop tillsammans med sin fästman Joel. Han vill ha ett litet bröllop med bara familjen. Flora vill ha ett större, med alla vännerna på ön. Hon försöker få honom att förstå, hur hela ön ser fram emot att delta i firandet. Flora har också fullt upp med sin lilla son och sitt arbete. Allt blir komplicerat när Olivia MacDonald, som lämnade Mure för tio år sedan, kommer till ön tillsammans med en bröllosplanerare och vill gifta sig under samma helg som Flora och Joel. Flora tänker att det är bra för öns affärer om Olivia har sitt bröllop på ön. Olivia vill dessutom ha det största och vräkigaste bröllop hon kan få, för att imponera på sin nya släkt och sina Instagram följare. Olivia tycker att hon och Flora ska ha giftermål och bröllopsfest tillsammans. Något som Joel inte alls vill. Blir det något bröllop, eller ska Flora och Joel skjuta på bröllopsplanerna, för att få det bröllop som passar dem båda?
Denna ljuvligt förpackade feelgood pralin är precis lika mysig, som alla Jenny Colgans tidigare böcker är. Jag gillar hur författaren bygger upp miljön på den fiktiva ön Mure. Åh, jag hade väldigt gärna åka dit och tagit in på Floras fantastiska hotell. Det är också underbart att få lära känna hela den lilla öns persongalleri, både barn och vuxna. De är en blandning udda, men härliga karaktärer, som man bara måste älska. Författaren lyckas ge var och en sin egen personlighet och de beskriv med både värme tillika humor. Vi får följa de båda kvinnorna när de planerar sina olika bröllop, när de väljer klänningar, har möhippa, samt allt annat som måste klaffa inför inte bara ett bröllop, utan två. Det innebär inte bara roligheter, utan vägen kantas också av missförstånd, avundsjuka och konflikter. Vi får också följa Floras vänner Lorna och Saif, där Saif måste göra ett svårt val. Jag åter vänder gärna och läser mer om den lilla ön i havet. Boken får ❤️❤️❤️❤️❤️/5.
Mitt favoritställe ur boken;
Kapitel 9
DET ABSOLUT TREVLIGASTE sättet att komma till Klippan på Mure är med båt, att kliva ombord på Berties smäckra lilla båt med utombordsmotor, puttra ut ur hamnen och uppleva känslan av att vara så avsides, ensam på öppet hav, för att därefter se de flacka sluttningarna på öns åsrygg, yppiga och gröna fulla med kor, innan man vänder sig om och får hela vyn över den vackra hamnen med butiker och kaféer i olika klara färger-apotekets gröna fasad, det rosa Köket vid havet, det svartvita Habour's Rest- och över de små röda och gröna fiskebåtarna, sedan vidare hela vägen bort mot den norra delen, bakom den stora vindkraftsparken ute till havs precis där man svänger runt klipporna på udden, där Mure inte längre verkar liten, utan stor och olycksbådande och reser sig ur stormigt hav så långt från allting annat att det är häpnadsväckande att människor alls har tagit sig dit, där ingenting utom någon enstaka kontur av ett fraktfartyg på väg över öppet hav i fjärran står mellan en själv och Nordpolen.
Precis när man kanske börjar känna att båten faktiskt är väldigt liten att vara ute på havet med-Hur ofta gör de förresten den här resan? Om det kommer en stor våg skulle den svepa med sig alltihop? Brukar vinden vara så här stark? Hur långt är det till närmaste land? Ser inte de där klipporna ganska otäcka ut på nära håll? Om båten slår i dem skulle det väl bara bli tändstickor kvar?- precis när man tänker sådana tankar ändrar båten kurs och puttrar in mot själva spetsen på ön och man får, beroende på tid på året, sin allra första skymt av Klippan med solen sjunkande i bakgrunden: Den vackra grå stenfasaden som byggts så stadig under viktoriansk tid för att stolt vetta ut mot vad man en gång hade trott skulle bli Nordvästpassagen, en genväg till all världens rikedomar, den terrasserade trädgården som sluttade ner mot bryggan, planterad med de härdigaste perenner anpassade till allt som Nordatlanten kunde utsätta dem för, och själva hamnen, muntert upplyst av lyktor-ibland också, beroende på vinden, av glödande fyrfat- som visade vägen, samt någon ur personalen i snygg ljusblå tartanklädsel redo att ge en hjälpande hand och visa gästerna genom de tunga ytterdörrarna. Genom stora burspråksfönster ser man flammande brasor och stora, bekväma fåtöljer, folk som redan har slagit sig ner där, folk som står och skrattar och pratar, drinkar som serveras och kanape'er som skickas runt, tjocka mattor. I sovrummen på övervåningen vittnar tunga gardiner om lyx och en romantisk fristad. Och det är förmodligen ungefär nu som man slappnar av.
Baksidestext;
PÅ DEN VACKRA LILLA SKOTSKA ÖN MURE, halvvägs mellan Skottland och Norge, planerar Flora MacKenzie och hennes fästman Joel ett litet personligt bröllop, ett sommarfirande av sina allra närmaste vänner.
Alla på ön är dock inte helt nöjda över att bli exkluderande från det intima firandet. Och saken blir inte lättare när den vackra och framgångsrika Olivia MacDonald, som lämnade Mure tio år tidigare med siktet inställt på en ljusare framtid, har återvänt med en bröllosplanerare i släptåg. Olivias pojkvän kommer från en välbeställd familj, och Olivia är fast besluten att arrangera det största, mest extravaganta och mest instagrammade bröllop som bara är möjligt. Hon vill dessutom göra det på Floras hotell, samma helg som Floras eget minutiöst planerade bröllop är tänkt att äga rum.
Kommer Flora att kunna hantera allas lyckliga slut, och dessutom lyckas få sitt eget.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar