Början på något nytt

"Början på något nytt" av Jenny Fagerlund, utgiven av Norstedts förlag. Johanna flyttar till Båstad med sin familj och tänker att hon ska få nya vänner, i sin man Jacks gamla vänskapskrets. Väl där blir det inte som hon tänkt sig. Hon blir ensamare än någonsin, när tjejerna inte verkar vilja lära känna henne. Alex upptäcker att sin sambo är otrogen, och flyr till familjens sommarstuga i Båstad. Trots att hon är en framgångsrik influencer upptäcker hon att hon inte har någon att kontakta, mer än barndoms vännen Pontus. Mona har fått gå i pension alldeles för tidigt från sitt arbete som flygvärdinna. Vem är hon utan sitt arbete?  Tillsammans möts Johanna, Alex och Mona. De ska delta i en tävling tillsammans genom att fota när de gör olika aktiviteter tillsammans, och långsamt öppnar de upp för nya möjligheter.

Ibland blir inte livet som man tänkt sig. När livet krisar tappar man lätt fotfästet. Vad gör sorg med en människa egentligen? Man kan bli arg och bitter och dra sig inom sitt skal.  Då betyder vänskap väldigt mycket, men ibland kan en livskris bli början på något nytt och ge nya möjligheter. De tre kvinnorna vi får följa i boken har blivit drabbade av sorg på olika sätt. Det är också tre olika kvinnor, som har en sak gemensamt. De känner sig väldigt ensamma. Trots att de är helt olika personligheter lyckas de att knyta nya vänskap band till varandra. Denna härliga feelgood roman visar att man kan bli ovänner och bråka, men också be om förlåtelse och göra roliga spännande saker ihop. De verkar ha väldigt mysigt tillsammans på sina olika aktiviteter. Jenny har en bra förmåga att beskriva miljön runt sina karaktärer på ett fint sätt, såväl som tankar och känslor. Liksom hennes andra böcker är boken svår att sluta läsa, och den kunde vara mycket, mycket längre. Boken får ❤❤❤❤❤/5.

Mitt favoritställe ur boken;

Valpen var bedårande och svår att motstå. Men han styrde deras liv som en diktator. En söt diktator, förvisso, men ändå. Johanna blinkade några gånger för att fokusera blicken. Det kändes som om hon hade grus som sved och skavde i ögonen. Albin och Minna var överförtjusta, såklart. De senaste dagarna hade hon lusläst böcker och olika sajter på Internet för att ta reda på hur man tog hand om en valp. Tydligen var korta och många promenader det som gällde så här början. Likaså behövde de göra kontaktövningar, något som verkade riktigt roligt. 

"Sovit gott?" 

"Lika bra som du, misstänker jag", svarade Johanna och drog på munnen när hon såg Jacks sömniga uppsyn. "Det är som om att ha småbarn igen."

"Det är värre. Dem behöver man inte gå ut med flera gånger per natt."

"Är det inte lite märkligt att han inte är rumsren än? Han är ju ändå fem månader."

"Jag gissar på att den förra ägaren inte tränade honom särskilt mycket." Jack gned sig om hakan och gäspade stort innan han började måtta upp kaffe i kaffebryggaren.

"Stackarn." Hon såg på hunden som lagt sig med huvudet på tassarna och tittade på dem som om han följde deras samtal. 

"Din mobil ringer." Jack gjorde en gest mot köksbänken. 

"Det är Katarina, jag kan ringa upp sen", svarade Johanna så lättsamt hon kunde och klickade bort samtalet innan hon öppnade frysen och tog fram en påse croissanter. 

"När då?" 

"Va?"

"När ska du ringa Katarina?" 

"Så fort jag får tid." Johanna la några av bakverken på en plåt som hon ställde i ugnen. 

"Är det inte dags att ni pratar med varandra?" 

"Vad menar du?" 

"Att du inte har varit kontakt med henne sedan vi kom hit."

"Hur vet du det?" Johanna låtsades upptagen med att rensa upp i brödkorgen för att slippa Jacks blick.

"För att hon ringde mig igår och undrade om du var arg."

"Jag är inte arg."

"Men du vill inte prata med henne?" 

"Jag..." Johanna tystnade. Hur berättade man för sin man att man inte ville prata med sin syster eftersom Katarina genast skulle förstå att hon inte mådde bra. Hon ville inte såra Jack, och hon ville inte att Katarina skulle tycka synd om henne. "Det har varit så mycket den senaste tiden", sa hon tillslut och vände sig om. 

Från baksidan;

Johanna har precis flyttat till Båstad med sin familj, där hon ska få tid att förverkliga sig själv och äntligen skriva den stora romanen. Men flytten blir inte alls som hon tänkt sig och snart börjar hon fundera på om allt inte är ett enda stort misstag.

Medan vännerna skaffar barn och stadgar sig har Alex satsat på en karriär som influencer. Efter ett uppslitande otrohetsdrama flyr hon till familjens sommarstuga. Väl där inser hon hur ensam hon egentligen är. Trots att hon har 300 000 följare på Instagram har hon ändå ingen att vända sig till när livet faller samman. 

Efter 40 år som flygvärdinna har Mona motvilligt gått i pension. Det som borde vara en fantastisk härlig tid känns helt tvärt om! Vem är hon nu? Och hur ska hon hantera sin sorg över att inte längre ha ett jobb att gå till? Av en slump möts de tre kvinnorna och ställer upp i en tävling tillsammans.  Det som kunde ha slutat som ett flyktigt möte blir istället början på något helt nytt. 

Trevlig kväll!

Kram Nina 

Läs recensionen av "Mitt hemliga liv" här