"Släktstorm" av Birgitta Illyes utgiven av Ekström&Garay. Bokrecension; Den intet ont anande Olivia, kommer hem till familjen, efter en tids sjukhusvistelse, där hennes faster Nora styr familjen med järnhand. Tanken är att Olivia ska vila upp sig, men lugnet är dock bedrägligt. Intet ont anande, ska Olivia hamna mitt i den storm, som kommer allt närmare. Olivia och hennes fd sambo råkade ut för en svår bilolycka, där sambon omkommit. Det är extra svårt för Olivia att komma vidare, eftersom hon gjorde slut strax före olyckan. På sjukhuset upptäcker man dessutom att hon är gravid med sambons barn. Olivia funderar. Ska hon behålla barnet eller inte? Och ska sambons föräldrar förlåta henne, för att hon gjorde slut strax före olyckan? Nora bjuder på middag för familjen, tillika några av deras vänner. Efter denna middag, tycks allt gå åt fel håll. Denna middag är nämligen inledningen på familjen Aldos undergång. Vi får också följa några av de andra personer som tillhör samma familj och personer runt omkring dem. Detta är en familj som har skapat sig ett imperium bestående av vingårdar och restauranger. Den här familjen bär också på hemligheter, som någon av dem inte vill ska komma ut, och denna någon gör allt för att lägga locket på oavsett vad det kostar. Det är en familj som tycks älska lika hett som de hatar, och det är hatet som tycks vara drivkraften i denna familj.
Detta är författarens debutroman. Efter en något knackig start, utvecklas den här boken till en riktig bladvändare. Ju mer jag läser, ju bättre och bättre blir boken. Många oväntade händelser gör att boken blir oerhört spännande. Tillslut är den så spännande, att jag inte kan lägga boken ifrån mig. Vi får följa flera olika personer ur familjen Aldo, både i dåtid och i nutid, och vad som driver dem. Dessa starka personligheter drivs både av kärlek och hat och tanken på hämd. Men den drivs också av en viss galenskap, som ligger och pyr under ytan. En galenskap som kan göra att den fina ytan krackelerar helt och hållet. Denna udda samling människor är fantastiskt gestaltade. Kapitlen är ganska korta vilket för handlingen framåt i en rask takt. Allt vävs dock ihop på ett fint sätt i slutet på boken, då de sista pusselbitarna sätts på plats. Sedan vill jag berömma författarens väldigt vackra språkbruk, vilket tillför det lilla extra till historien. Vissa meningar är som vacker poesi, tycker jag. Slutet är väldigt dramatiskt, men boken slutar ändå fint tycker jag. Jag läser gärna mer av författaren. Denna fantastiska relationsroman får ❤️❤️❤️❤️❤️/5.
Mitt favoritställe ur boken;
Kapitel 16
Olivia strök med händerna över linneservetten hon hade i knäet och sneglade på Nora, som just skålade med Bruno.
Det gjorde ont i henne när hon tänkte på fasterns eländiga barndom. Efter allt hon gått igenom var det inte så konstigt att de hade uppfattat henne som sträng och hårdhudad när de var barn. Trots att hon ständigt fanns i vår vardag och bärande om oss, visade hon aldrig någon förståelse för att vi var just barn, tänkte Olivia. Det perspektivet hade hon helt enkelt inte kunnat hantera. Kanske för att hon själv aldrig fick vara ett sorglöst barn. Hennes barndom hade belastas med för stort ansvar och var inramat av rädsla och sorg. Och kanske hat.
"Glöm aldrig att hat är lika kraftfullt som kärlek. Endast den enskilda människans brytpunkt avgör vilken av känslorna som kommer att dominera henne", brukade hon säga.
Varken Olivia eller kusinerna hade riktigt förstått vad hon menade och ingen hade vågat ställa några följdfrågor. Hon såg på den till syntes nöjda församlingen runt bordet och stannade vid Mats. Han åt under tystnad och hon tyckte sig se en skymt av vemod i hans vackra ansikte. Hon sträckte sig efter sitt vatten.
"Skål allesammans!" Olivia höjde glaset och iakttog Mats som genast lyste upp och gav henne ett varmt leende. Olivia berömde matenoch avslöjade hurhon saknat Noras hemlagade mat. De båda kvinnornas blickar möttes och Olivia hann se en lätt förvåning hos fastern vars ansikte sken ikapp med solen när hon höjde sitt vinglas.
I ögonvrån såg Olivia hur Rita försökte vara diskret då hon avnågon anledning gavsinbror fingret. Gesten fick det att rycka i Olivias mungipor. Kusinerna hade som vanligt sin märkliga kommunikation som ingen mer än de själva förstod.
Pär var röd om kinderna och verkade inte kunna sluta snegla på Rita. Olivia njöt åt det uppenbara och undrade om Rita lagt märke till Pärs intresse för henne.
"Mina kära!" Nora reste sig från stolen. Hennes röst blev teatralisk och fick vibration på de rätta ställena. Med sin vänstra hand tryckt mot hjärtat och en vinflaska utsträckt i den andra tog hon till orda. Olivia kom genast att tänka på frihetsgudinnan och hostade till för att maskera ett ohejdat skratt.
"Vinet ni har i glaset till vänster är det här", sa hon och pekade på etiketten på vinflaskan hon höll i handen och läste högt: "De Cariate." Hennes ögon blänkte. "Det betyder" av kärlek" och var en kärleksgåva från Stefan. Han visste vilka druvor jag tycker bäst om och tog fram den här perfekta cuv'een i smyg. Blandningen förblev en hemlighet som han tyvärr tog med sig i graven."
Nora sänkte blicken och gjorde en passande konstpaus.
Baksidestext;
Olivia hamnar i stormens öga när hon kommer hem till familjen i Helsingborg efter en längre tids vistelse på sjukhus. Det tar ett tag innan hon inser att stillheten är bedrägligt. Genom att bli gravid med fienden rubbar hon någons hemliga plan.
En serie svårförklarliga händelser vidgar sprickorna mellan familjemedlemmarna och undergången för släkten Aldo och deras imperium kommer allt närmare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar