En smakbit på en söndag-Sorgfågel sjunger

 

Astrid Terese på bloggen "Betraktninger" har ett boktema varje söndag, där vi bjuder på en smakbit ur en bok vi läser. Ibland vikarierar "Lesekunst" och smakbitarna hittas där. Jag tänkte bjuda på en liten smakbit ur en av böckerna jag läser just nu.

Min smakbit kommer från "Sorgfågel sjunger" av Emma Olofsson.

Smakbiten;

PROLOG

En smutsig tröja hänger löst på den späda kroppen som sitter ihopkrupen i hörnet. Flickan sätter händerna för öronen och försöker stänga ute ljudet av slag och hårda ord. Framför henne ligger en kvinna. Solens strålar dansar i rummet, som en påminnelse om livet.

Kvinnan gör vad hon kan för att kväva sina skrik, men varje gång hans vansinne träffar henne ger hon ifrån sig ett svagt gurglande. Hans blick är svart, så fylld av har och förakt att det är omöjligt att förstå. Och när tystnaden sänker sig vet flickan att det är hennes tur. Hon håller andan. När han är så nära att hon kan höra hans tunga andetag slår hon ner blicken. Hans strumpor har färgats röda.

KAPITEL 1

Karlskrona augusti 2019

Kriminalinspektör Sonja Ljung försökte skaka av sig minnena. Nätterna var alltid värst, då kunde hon närsomhelst återuppleva smärtan. 

Hon stod i sovrumsfönstret och såg ut över havet. Gryningen var på väg in över Karlskrona och snart skulle ljuset på nytt stiga över trädtopparna. En stilla bris letade sig in genom det öppna fönstret och fick gardinen att röra sig lätt. Försiktigt drog hon handen över tyget, lät fingrarna glida ner mot spåren efter smutsiga barnhänder. Fönsterkarmen badade i ett hav av pelargoner som speglade sig i månskenet. Förstrött drog hon bort några av de blad som gulnat.

Hon längtade efter att få se solens sköra strålar lägga sig över morgondagg och spindelväv. 

Det var känslan av att inte kunna försvara sig som gjorde mest ont. Sonja hade lovat sig själv att hon aldrig någonsin skulle vara sådär hjälplös igen. Hon hade tidigt förstått att hon var tvungen att göra något av ilskan. Annars skulle den förgöra henne. 

Det hade funnits gånger då hon trött att hon skulle dö, nästan så att hon hade förlikat sig med tanken. 

Mardrömmen som jagade henne genom natten var alltid densamma. Det fanns ingenstans att fly och hon tvingades se på hur lågorna slukade allt hon kände till. När luften tagit slut brukade hon vakna.

Från baksidan;

KRIMINALINSPEKTÖR SONJA LJUNG får en minst sagt tumultartad första dag på avdelningen för grova brott i Karlskrona. Hon har knappt fått träffa sina nya arbetskamrater när de får in ett larm om en beväpnad man som tagit sig in på Mariaskolan. När polisen anländer på plats är kaoset ett faktum och en kvinnlig lärare hittas död, med flera knivhugg i bröstet.

Inte långt därefter hittas ännu en kvinna mördad. Kroppen påträffas i ett skjul på kvinnans familjegård, med bröstkorgen uppskuren. Där hjärtat suttit finns nu bara en sten. Och när man finner en lapp med ett citat från en känd barnbok ökar oroskänslorna hos polisen. 

Sonja börjar ana att morden på de två kvinnorna hänger ihop. När hon gräver vidare hittar hon samma citat hemma hos det första offret, och när en videofilm skickas till polisen befarar de det värsta; det finns en kropp som de ännu inte hittat.

Hundratals mil därifrån möter vi Mona, en kvinna från Iran som flyr mot Sverige för att leta reda på sin älskade pojkvän som har försvunnit. Men vad ingen väntat sig är vad Monas resa ska betyda för utredningen...

Ha en fortsatt trevlig söndag!

Kram Nina