"Tant Gredelin på turné" av Anna-Lena Stålnacke, utgiven av Bokfabriken. Detta är del två i serien om Vivi, som kallar sig tant Gredelin och har en vintage butik, nu iform av en gammal turnébuss som Vivis väninna Marika bytat till sig. Medan Marika renoverar sin nya lägenhet, tänker de nämligen åka runt i Sverige för att på olika loppisar sälja sina saker och eventuellt hitta nya. Vivi får ett oväntat och obehagligt meddelande från en advokatbyrå i USA. Det gäller en speciell stol hon sålde i den förra boken, för att ha råd att starta sin vintage butik. Hon försöker ignorera dem, men tillslut måste hon motvilligt vända sig till sin exman Rickard, som är jurist. Marika får ett meddelande att hennes pappa ligger på lasarettet och måste lämna Vivi ensam i turné bussen. Hur ska hon ta med bussen hem till Stockholm, när hon inte kan köra den? Vivi har nämligen inget körkort. Hon har ingen egen bostad och ingen butik. Ja, bekymren verkar hopa sig. Hur ska det gå för Vivi, och kommer alla hennes problem lösa sig? Just nu känner sig Vivi ensammare än någonsin.
Det är riktigt spännande att få följa med Vivi och Marika på deras turné runt om i Sverige. Alla spännande platser, resturanger, caféer samt vandrarhem. Som vanligt handlar boken om gamla kläder och saker som det finns mycket stor kunskap om. Vilket är jätte intressant. Man blir lite inspererad av det hela. Vi får också ta del av Vivis och Marikas spelningslista medan de turnerar. Boken har ett intressant persongalleri och det är alltid kul att återse Vivis gamla vänner och nya som tillkommer. Vi får lära känna dem lite mer i denna boken. Det är bra att läsa böckerna iföljd tycker jag då man får reda på hur allt startade i första boken. Vivi är en kvinna som lätt känner sig ensam när alla bekymmer hopar sig, men då rycker vännerna in, för att hjälpa henne. Med en stor portion tur och med vännernas hjälp kanske hennes problem går att lösa. Boken är lättläst och lämnar mig med en känsla av välbefinnande. Precis som förra boken i serien får även denna pärla ❤️❤️❤️❤️❤️/5.
Mitt favorit ställe ur boken;
Kapitel 31
Vivi satt i djupa tankar. Hon skalade en räka med stor omsorg, och sedan en till och studerade därefter räkorna med stort intresse. Kanske försökte hon möta deras blickar för att be om ursäkt för att hon just dekapiterat dem.
De hade varit in till Luleå för att handla. För att göra Vivi på bättre humör hade hade Marika insistera på lite lyx på husbilsparkeringen. De hade köpt ett halvt kilo färska räkor, en klick löjrom från Kalix, En baguette och en flaska vitt vin. Nu stod allt uppdukat på det smala bordet mellan britsarna inne i Merkurius.
"Vi var nog inte de personer hon hade väntat sig. Två tokiga hippiekärringar i en galen hippiebuss", sa Vivi och tillade: "Men det går nog bättre nästa gång."
"Nästa gång?"
"Ja, det ska bli en nästa gång för jag har bestämt mig för att tro att det finns något kvar av min gamla Johanna bakom allt det där skymmer sikten just nu. Jag tror att det finns en orsak till missunsamheten och missnöjet, och jag blir nyfiken på varför hon blivit sådan."
Hon fortsatte att skala räkor, nu snabbt och effektivt, tills hon hade fått ihop ett litet berg på sin tallrik.
"Vi glömde köpa majonnäs", sa hon.
"Men vi har dill och citron i alla fall", sa Marika och tog en klunk av det vita vinet, som fortfarande var ljummet. Det lilla kylskåpet i bussen, som alltid lämnat endel att önska, hade lagt av helt. Vivi förvarade numera sitt lager av virkade grytlappar där. Vinflaskan hade legat i en påse för kylning utanför bussen, men inte tillräckligt länge.
"Men det var hon som började", sa Marika trotsigt. "Såg du inte hur överlägset hon tittade på Merkurius?"
"Missunsamheten är destruktiv. Avund kan jag förstå, det finns skäl till den ibland. Men inställningen att bara för att man inte själv fick det man önskade ska ingen annan ha det heller, är helt meningslös. Jag var ju själv sådan, trodde att andras glädje hotade min egen, som om det fanns en viss given glädjemängd i en påse vars innehåll man skulle slåss om. Jag fattade inte att alla vinner på att vi hjälper varandra. Lagen om karma", sa Vivi.
"Det gäller att leva efter den", suckade Marika.
De hade köpt hjortron och vaniljglass till efterrätt. Glassen, vid det här laget i trögflytande form, låg också kvar i påsen utanför bussen.
"Vaniljsås till hjortron är också gott", sa Marika och slevade upp den föredetta glassen och hälde den över sina bär.
Vivi ville inte erkänna det, men de senaste dagarna hade hon börjat fundera allt mer på allt som de inte hade. Besöket hos Johanna hade blivit en påminnelse om det.
Från baksidan;
Så var de hemlösa.
Vivi har blivit av med både butikslokal och bostad. Tillsammans med Marika ger hon sig ut på en road trip genom sensommarsverige i den graffitimålade gamla bussen Merkurius, för att sälja sina varor på loppisar.
Ett hotfullt meddelande från en amerikansk advokatfirma får Vivis förflutna att hinna ikapp henne, och plötsligt känner hon sig väldigt ensam.
Åttitvååriga Maj-Britt har äntligen kommit iväg på resan till Capri hon drömt om i flera årtionden. Ally-Ali och sångerskan Viola är på turné i USA. Vivi måste motvilligt vända sig till sitt ex, som är jurist.
När det ser som mörkast ut får Vivi ett oväntat erbjudande som kan lösa hennes problem, men som för med sig ett svårsmält villkor. Ska Vivi våga anta utmaningen?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar