"Under stjärnorna i Paris" Av Karolina Schutzer utgiven av Louise Bäckelin förlag (LB förlag). Sophia har precis skilt sig, men hennes ex vägrar släppa taget. Hon blir snuvad på sitt drömjobb som utrikeskorrespondent i Kairo. När hennes mormor omkommer i en bilolycka blir allt bara för mycket. På arbetsplatsen rekommenderar man henne att ta ut den tio veckors ledighet, som hon har innestående. Hon får reda på att hon ärvt en bar i Paris, efter sin mormor, och beslutar sig för att utnyttja ledigheten, genom att åka dit för att sälja stället. Väl där träffar hon några av mormors bekanta från ungdomen. Sophia vill veta mer om hur mormorns liv var när hon bodde i Paris och varför hon aldrig ville berätta något om den tiden. Louis verkar veta mer än han vill berätta. Och vad känner hon egentligen för den dryga advokaten Tristan, som ska hjälpa henne med försäljningen? När hon hittar mormors gamla recept grundade på äpplen föds en tanke och en idé. Under tiden i Paris förändras hennes drömmar och mål.
Wow, vilken underbar debutroman! Denna härliga feelgood roman är väl läsvärd. Jag gillade den fina historien så mycket! Det händer mycket, vilket gör att den inte blir långtråkig. Boken är så otroligt lättläst och spännande. När jag väl började läsa boken kunde jag inte sluta. Här har vi en riktig bladvändare! Jag gillade den fina miljön i Paris och den mysiga lilla baren. Författaren har verkligen lyckats fånga atmosfären på ett underbart sätt. Jag gillar hur författaren beskriver miljön runt hennes lilla bar och platserna där. Jag hade gärna ätit Sophia och hennes mormors goda mat på den fina lilla puben. Ett stort plus är alla trevliga karaktärer, och jag gillar hur Sophia gläds med arbetet runt baren. Jag tyckte även bokomslaget var extra fint, och den fina tygväskan jag fick med boken. Jag hoppas på en fortsättning, för jag vill verkligen läsa mer om den lilla baren Le lulu, Sophia och de andra. Jag gillade också den lilla tvisten i slutet på boken. Där hände det mycket spännande. Den här underbara feelgood pralinen får ❤❤❤❤❤/5. Tack för rec ex.
Mitt favorit ställe ur boken;
"Det har gått en hel vecka och du har inte ringt mig en enda gång." Fatimas välbekanta röst spred ett behagligt lugn i Sophias kropp.
Det hade hänt så mycket under veckan som gått att hon inte reflekterat över hur lång tid som passerat. Fatimas påminnelse fick henne att inse att hon behövde förlänga hyrestiden på Airbnb om det var möjligt, hon hade ju bara hyrt lägenheten för två veckor. Nu var det bara en vecka kvar.
Hon slog sig ner på en bänk framför en stor kyrka och knäppte upp knapparna i sin svarta kappa medan hon lyssnade på Fatima som pratade för fullt. Även om det bara var i början av april och luften kändes sval så värmde solen ordentligt i ansiktet den här morgonen.
Kyrkans vitputsade torn bredde ut sig som två drakar över torget och efter en stund insåg Sophia att det var Sant-Sulpice hon hade framför dig, kyrkan som hon läst om i Da Vinchi-koden.
"Du fick mitt nya nummer och ett par sms. Det räcker gott och väl", svarade Sophia retsamt och lät blicken vila på en enorm fontän framför kyrkan, där en grupp studenter klättrade och tog selfies, trots att det var tidigt på söndagsförmiddagen.
"Ofta. Du får ge mig mer, annars kommer jag att vara otrogen."
Sophia kunde höra att Fatima log. Efter att Sophia dragit igenom vad som hänt under veckan och berättat om den potentiella köparen fick hon en ofrivillig uppdatering om det senaste skvallret från tv-huset. Till sin förvåning kände hon hur ointresserad hon var av vilken programledare som inte fått förlängt uppdrag eller hur det gått till när inrikeschefen blivit petad och placerats på kyrkogården, det vill säga en lokalstation långt uppe i norr. När de avslutat samtalet satt hon kvar en stund och funderade.
Louis, jag måste prata med honom.
Hon reste sig och gick längs med rue Servadoni, i riktning mot Luxembourgträdgården, hon började känna sig hemma i kvarteren runt baren. Det hade gått förvånansvärt snabbt att memorera gatunamn och andra landmärken.
Den enorma Luxembougträdgården låg inklämd mellan Saint-Germain-des-pr'es och och latinkvarteren. Hon stannade upp och såg sig om när hon klev in i parken. Det var som att hamna i en kvittrande oas mitt i stadens brus. Rakt fram sträckte sig en lång allé ut sig och till höger blommade ett stort rosa träd som hon inte visste namnet på. Gräsmattorna på sidorna var på god väg att bli gröna och flera grupper med ungdomar låg utslagna i gräset och njöt av den tidiga vårsolen. Längre in såg hon små vita och gula blommor som var planterade i en ring kring en av alla statyerna. Hon kände sig som Alice i underlandet som just fallit ner i kaninhålet.
Från baksidan;
Tv-reportern Sophia har satsat allt på karriären. När tjänsten som utrikeskorrespondent i Kairo blir vakant vet hon att jobbet är hennes. Nyskild och fast besluten om att lämna gråa Stockholm bakom sig hyr hon ut sin lägenhet innan hon ens är säker på att hon fått arbetet.
Inför drygt en miljon tittare i direktsänd tv tvingas hon hantera beskedet att drömjobbet gått till en kollega. Strax därefter dör Sophias älskade mormor och det visar sig att hon lämnat efter sig en förfallen bar i Paris. Motvilligt åker Sophia ner till Paris för att snabbt sälja baren.
På plats möter hon en rad personer som tvingar henne att ifrågasätta sina livsval och drömmar. Vad vill jon egentligen med sitt liv och för vems skull? Den gamle mannen Louis, som sköter baren, beter sig märkligt och tycks veta mer om mormoderns förflutna än han erkänner. Och den strikta advokaten Tristan, som ska hjälpa Sophia att sälja baren, är han bara arrogant och drygt eller döljer sig något mer under ytan?
Ha en fortsatt trevlig dag!
Kram Nina
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar