"Trolljägarens dotter" av Håkan Borg, utgiven av BoD förlag. Jan har inget vanligt arbete. Han är nämligen något så ovanligt som en trolljägare. Vi får följa Jan och hans lärling, den föräldralösa flickan Lisa, och Jans hund Trumf. Jan har tagit sig an den stora uppgiften att göra Lisa till trolljägare. Han är mycket stolt över hennes framsteg. De två trivs ihop trots att Jan kan vara lite butter. Jan bär på en stor sorg, då han förlorade sin nyfödda dotter och flickans mamma. Han vet inte vad som hände med dem. Lisa börjar se Jan som den pappa hon alltid saknat. Det finns olika sorters troll. Varav det värsta trollet är bergstrollet Kebeni Kajse, som just nu sover. Det finns också mindre, riktigt otäcka troll sk kärrtroll eller "grönisar" som de också kallas, som dessutom äter människor. De får till sig att det är en ovanlig aktivitet i en liten by. De beslutar sig för att åka dit för att döda det troll som härjar där. Kommer de att lyckas?
Jag gillade denna fantasy saga. Författaren har lyckats väva in lite humor mitt i allt det allvarliga. Jag tyckte också om att handlingen utspelar sig i vår värld, och inte i någon fantasivärld. Boken är riktigt spännande och jag blev fast redan från början. Sedan var boken spännande fram till slutet. Jag gillar de två huvudpersonerna, Jan och Lisa. Jag blir imponerad av Lisa som verkar ha egenskaper utöver det vanliga. Trots sina olikheter, så finner Jan och Lisa varandra, vilken jag tycker är fint och hjärtevärmande. Boken går ut på att finns människor som ser det andra inte ser, de sk vidsynta, och sen finns det människor som ser det som serveras för dem, de trygga. Några få vidsynta vet att det finns både troll och drakar. De bekämpar de onda trollen, när de dyker upp och sätter skräck i människorna. Men för att kunna göra det måste de lära sig hur. Boken är tillägnad den lite yngre läsar skaran men jag tycker att vem som helst kan tycka om att läsa denna saga. Det gjorde i alla fall jag! Boken får ❤❤❤❤❤/5. Tack Håkan Borg för rec ex.
Mitt favoritställe ur boken;
12. Vandring bland matrester
Jan väckte Lisa ur hennes dagdrömmar med en öm klapp på hennes kind. Hon blinkade lite yrvaket när hon tittade upp och såg att han log lite mot henne, han sa att nu var det dags att sova. Hon lade sig ner och drog upp sovsäcken till näsan samtidigt som Trumf buffade och knuffades för att komma så nära henne som möjligt. Hon lade armén runt den oborstade hunden och blundade belåtet. Vem kunde ha det bättre än så här undrade hon samtidigt som hon långsamt drev in i drömmarnas rike.
På morgonen när hon vaknade var hon tacksam för att Trumf hade legat så nära henne hela natten. Det hade varit riktigt kallt och en tunn hinna av frost låg över marken. Den gav naturen ett märkligt skimmer när morgonens första strålar träffade marken. Hon satte sig upp och såg sig lite yrvaket omkring. Hon såg att Jan redan startat en liten eld och att några bitar skogshare låg på en flat sten mitt i elden. Det knorrande i magen på henne när hon drog på sig sin brynja. Hon var hungrig och såg fram emot att få sätta sig och äta lite frukost. När allt var packat och elden släckt så var hon pigg som en mört och fullkomligt studsade fram i skogen bakom Jan. Hon hade fått kaffe till frukost och att ge kaffe till ett snart fjortonåringt barn är som att ge socker till en treåring, därav studsande och hoppandet.
-Hur långt är det kvar? undrade hon kvittrande som om de var på vilken liten biltur som helst.
Jan hade svårt att inte ryckas med av hennes goda humör men var samtidigt väldigt vaksam då han hade en ganska klar uppfattning vad de hade för problem framför sig. Det skulle visa sig att han hade både rätt och fel i sin uppfattning men det visste han förstås inte ännu.
-Vi är framme om tre dagar, sa han men det kan ta ytterligare en dag om vi måste ta det försiktigt. Det beror lite på hur det ser ut längre fram, är det gott om spår så får vi dra ner på tempot. Vi ska inte bjuda någon grönling på lunch utan se till att den är på tryggt avstånd innan vi närmar oss byn.
Baksidestext;
Hon försökte klättra upp på vagnen men tåget gick aldeles för fort. Hon tog då det smärtsammaste beslutet att helt enkelt kasta upp det lilla knytet på den sista vagnen. Hon vacklande av utmattning för att tillslut stanna. En förlamande sorg tvingade ner henne på knä. Med tårfyllda ögon följde Hon vagnen när den försvann runt kröken. En ensam röd lampa blinkade tillbaka mot henne. Säker, nu är hon säker tänkte hon samtidigt som en pust hördes bakom henne, den förde med sig en vidrig stank.
Trolljägarens dotter är en berättelse om Lisa, en föräldralös tolvåriga flicka som blir lärling hos den buttra Trolljägaren Jan. Samtidigt som hennes ökar så växer också hennes önskan att någon gång tillhöra en familj. I den buttra Jan ser hon en möjlig fadersfigur och kanske till och med en riktig pappa.
Ha en fortsatt trevlig dag!
Kram Nina
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar